Varför växterna är så viktiga för oss djur och människor

Växterna är väldigt viktiga för allt liv här på jorden, för utan dom hade det inte funnits något syre som vi människor och djur behöver för att överleva (andas).

Men för att växterna ska kunna tillverka syre behövs det koldioxid och vatten, men även solljus. 

Koldioxiden tas upp av små klyvöppningar på bladets undersida, vattnet tas upp av rötterna och det transporteras sedan vidare genom kvistarna och sedan ut i bladen, men för att fotosyntesen ska fungera behövs solljus, solljuset tas upp av kloroplaster (klorofyllfyllda celldelar).

I kloroplasten förenas vatten och koldioxid och med hjälp av solljuset och då bildas det glukos/druvsocker och syre, syret släpps sedan ut genom klyvöppningarna. Inne i bladet omvandlas en del glukos till stärkelse som blir till bladets energireserv men de mesta av glukosen löser upp sig i vattnet och färdas ner i växtens stam och dess kvistar och sedan ner i rötterna där det blir till stärkelse som hjälper växten genom vintern.

Växten behöver också syre för att växa och få energi, men den ger mer än vad den tar, och då får vi djur och människor syre att andas.

Alltså utan växter och dess fotosyntes skulle inte vi djur och människor klara oss här på jorden.

Hemuppgift matte (bara svaren)

7.

1. 700+90+8
2. 2000+4
3. 50+2+0,7+0,06
4. 10+2+0,009

9.

  b. 

• 9,2    Lägg till en nolla bakom 9,2 så att det blir två tal bakom båda talen, 9,20 är mer än 9,17
• 6,08   Lägg till en nolla bakom 6,08 så att det blir tre tal bakom det talet också, då blir det 6,080        6,080 är större än 6,008

Referat

Kostchefernas nya mål är mindre kött i skolan
Artikel i NSD av: Bo Torbjörn Ek

Norrbotten
Länets kostnadschefer vill ha mer vegetariskt-mindre kött i Norrbottens skolor. Någon som redan gjort förändringar är Gällivare Kommun som har köttfria tisdagar, och det ledde till en stor diskussion 
på Facebook.

Lördagen den 19/9-15 skrevs det om vegetarisk mat på länets skolor.
Enligt undersökningen så vill alla ha mer grönsaker och mindre kött, men det är inte många som genomfört detta av Norrbottens alla skolor. Enligt Bo Torbjörn säger Maria Stoltz, kostnadschef i Piteå att hon tycker att allt är positivt och att fler borde införa ett vegetariskt alternativ.
Många kommuner vill göra som Gällivare och ha köttfria dagar varje vecka.
Skälet till att kostcheferna vill servera mer grönsaker är att vi svenskar äter för mycket rött kött som nöt, gris, lamm och vilt. I rött kött ingår också charkuterier, allt från leverpastej till prickig korv. Det är också ett miljötänk för att få hållbarare och klimatsmartare kommuner. Enligt Livsmedelsverket rekommenderas högst 500 gram kött per vecka.
Det verkar finnas en vilja att förbättra enligt Bo Torbjörn Eks artikel. 

No uppgift vecka 38    Bakterier och arkéer

Bakterier kan vara både bra och dåliga för oss människor, djur och växter. Här kommer en uppgift som jag har gjort om precis det.

Bakterier syns inte men de finns överallt. En del bakterier får sin näring från andra levande organismer, dom kallas för parasiter och tillhör bland annat de bakterier som kan göra oss sjuka. Många är nedbrytare, det betyder att de äter döda organismer i marken och i komposten som sedan bryts ner i mindre delar och blir jord.

Dom nerbrytande bakterierna gör så att vår mat surna eller ruttnar.

Om man varnar om giftig algblommning handlar det om cyanobakterierna som förut kallades för blågröna alger.

Cyanobakterierna har klorofyll och skaffar energirik näring precis som växterna.

Sjukdomsbakterierna/patogenerna gör oss sjuka och kan spridas lätt med infekterat vatten och smittad mat, genom hosta och nysningar, genom insektsbett och med sjuka djur. Bakterier som sprids med loppor, löss och flugor dödar många människor varje år i världen.

Om vi blir sjuka så kan vi få antibiotika, till exempel penicillin. Om vi använder antibiotika för ofta kan det bildas 

( resistenta ) bakterier  som antibiotikan inte biter på. Många sjukdomar beror på virus, då hjälper inte antibiotika.

Helt friska människor bär på ungefär 3kg bakterier, de flesta i tarmen men de finns också i munnen, på huden och i öronen. Visste du att du har tio gånger fler bakterieceller i din kropp än dina egna celler!!

En sorts bakterie trivs bra i tjocktarmen kallas för kolibakterier, fast det finns såklart många andra. Kolibakterierna hjälper till att bilda K-vitamin som du behöver för att blodet ska levra sig. En tredjedel av din avföring består av bakterier, men urinen är normalt helt bakteriefri.

Ett nyfött barn har inga bakterier i sin kropp, men redan efter ett år har barnet fått ca 400 bakteriearter i sin kropp som den sedan bär på hela livet.

Många bakterier är nyttiga för oss som till exempel mjölksyrabakterier som skyddar tarmen mot skadliga bakterier. De sätter sig på viktiga platser i tarmen och skyddar mot inkräktare. Om du får ont i magen när du äter penicillin beror det på att de nyttiga bakterierna i tarmen slås ut, något som kan hjälpa då är till exempel filmjölk eller yoghurt som innehåller mjölksyrabakterier som man blandar i hälsodrycker och mjölkprodukter för att göra livsmedlet bra för hälsan.

Bakterierna är bra för naturen också, dom fungerar som renhållningsarbetare och bryter ner döda växter och djur som också är mat för bakterierna. När dom är klara så återstår bara jord, och jorden innehåller ämnen som växterna behöver.

Bioteknik kallas det när vi använder bakterier och andra mikroorganismer för att göra tjänster åt oss. De har hjälpt oss att tillverka bröd, öl, ost, fil, yoghurt, vinäger, surkål och surströmming. Idag använder vi dom på många andra sätt som till medicin, bekämpa skadedjur och rena saker som till exempel avlopp och mark.

Det här var min uppsats om bakterier, hoppas att ni gillade den och lärde er något nytt!

/Majken

Ny blogg

Hejsan svejsan! Denna blog kommer mest användas för skolan men kolla gärna!